C R Nyberg

”Flugan”

C R NYBERGS VERKSAMHET INOM FLYGOMRÅDET

Carl-Rickard  Nyberg föddes 28 maj 1858 i Arboga och växte upp utan sin far under fattiga förhållanden. Modern gifte sig med en skomakare 1867 och Carl Robert fick efter skoldagens slut lära sig skomakaryrket. Vid 13-års ålder började han som lärling hos en guldsmed. 1875 flyttade han till Stockholm där han fick plats på ett gjuteri och lärde sig till filare och lödare. Nyberg ansågs teknisk begåvad och fick 1880 plats på Erikssons Mekaniska Verkstad senare Mekanicus AB, som bland annat tillverkade lödlampor, där Nyberg lärde sig svarvning m.m. Efter ett år flyttade Nyberg tillbaka till sin gamla arbetsplats och han fick löfte om att få använda lokalen efter arbetsdagen för att utveckla lödlampan (blåslampan). Experimenten lyckades och han fick patent på lödlampan 1882 och startade tillverkning i egen regi. Grosshandlare Max Sievert åtog sig att sälja produkten. Det blev en trög början men efterhand ökade efterfrågan och Nybergs måste skaffa sig större lokaler för att kunna klara efterfrågan. C R Nyberg flyttade till Sundbyberg och byggde där en ny verkstad där man även började tillverka spritkök. 1906 ombildades rörelsen till aktiebolag där Nyberg ägde 90% och Max Sievert 10%. 1922 sålde Nyberg företaget till Max Sievert och flyttade sin verksamhet till sitt hem på Lidingö där han höll på med olika experiment fram till sin död 1939.

 Nu till C R Nybergs intresse för flygning. Redan 1877 tillverkade Nyberg en helikoptermodell med två lyftande propellrar, som drevs av en urverksfjäder. Farkosten lyfte två meter, men det var svårt att få den att flyga i sidled. Vetenskapsakademin fann projektet intressant och byggde med privata medel en försöksmodell, men tyvärr misslyckades projektet.

1897 startade C R Nyberg tillsammans med professor I  A  Cederblom och ingenjör Anders Rosborg ett projekt med att försöka bygga en flygfarkost. Den var tänkt som ett biplan med två propellrar, med skid- eller medförsedd båtkropp och en säregen ”balanserapparat”, bestående av fyra från vingar och kropp nedhängande, ledande stödskidor. Ångmaskinen skulle ha en effekt av 40 hk och driva fram farkosten med cirka 35 knops fart. För att få pengar och större intresse för projektet anordnades ett offentligt möte i Vetenskapsakademiens hörsal 1899, där C R Nyberg framlade förslaget enligt ovan och där professor Cederblom yttrade sig om aerodynamiken och ing. Rosborg om själva konstruktionsarbetet. Tyvärr blev det ett svalt mottagande och projektet måste läggas ner.

 Då Nyberg inte kunde släppa idén, så finansierade han själv byggandet av en hjulförsedd modell, den s.k. ”Flugan”. Den byggdes 1902 i Nybergs verkstad och förminskades till halva storleken mot det tidigare farkosten. Även motorns effekt förminskades till cirka 10 hk och en vikt på 18 kg. Under vintern 1903-04 provkördes Flugan intensivt på Askrikefjärdens is. Provkörningarna ägde rum på en rundbana där maskinen var fastgjord vid en centrumpåle med cirka 100 meters rep. En händelse som det skrevs om i tidningarna 17 april 1904 var att Nybergs maskin hade skadats svårt vid kollision med centrumstolpen. Efter en del ångdrivna flygexperiment började Nyberg sedan intressera sig för stjärnmotorer.

 Arlandagruppen, med Göthe Johansson i spetsen, har sett till att museet har en kopia av den s.k. ”Flugan” med ångmotor, vindtunnel och en kopia av Nybergs första verkstad.

Läs mera om C.R Nybergs flygexperiment
Nybergs flygexperiment - Från flygkonstens barndom

Flugan_i_taket_TRV”Flugan” har av Tekniska Museet lånats ut till Trafikverket och finns för närvarande hos Sveriges järnvägsmuseum i Gävle.

(klicka i bilden)

 

Kommentera