FLYGSAMLINGAR ARLANDA

Arlandagruppens framtid

Den 22 januari 2014 övertog Trafikverket (TRV) ägandet av Arlanda Flygsamlingar från Luftfartsverket (LFV) vilket innebär att TRV nu omfattar museala samlingar för luftfart, järnvägar och vägtrafik. TRV betalar hyra till Swedavia (som äger lokalen och tomtmarken). Det underskrivna avtalet gäller i första hand i två år.

Arlanda den 10 mars 2014
Arlanda Flygsamlingars Vänner



Ett framtida civilt luftfartsmuseum

Avsikten med ett nationellt, civilt luftfartsmuseum är att kunna visa på betydelsen av flyg och flygplan för utvecklingen av Sverige som välfärdsstat. Flyg i dess olika former är en integrerad och accepterad del i dagens samhälle.

   Genom en omfattande mediadebatt – framförallt rörande flygets negativa miljöpåverkan – skulle ett civilt luftfartsmuseum kunna fungera som en resurs och kunskapsbank rörande inte bara kring den historiska utvecklingen, men även i den pågående debatten om luftfartens framtid.

   Den akademiska forskningen kring olika aspekter av den svenska civila luftfarten har hittills begränsat sig till enstaka ekonomhistoriker. Dylik forskning skulle onekligen stärkas vid tillkomsten av ett civilt luftfartsmuseum.

   Den civila luftfarten i Sverige och dess rika historia utgör en ofrånkomlig del av det nationella kulturarvet. Det finns, enligt undertecknad, inget skäl till varför ett framtida civilt luftfartsmuseum inte kan tilldelas ekonomiska, materiella och personella resurser i någorlunda samma utsträckning som tilldelats både järnväg och vägtrafik och bilindustri. Dessa aspekter av transport och kommunikationer samt tillverkningsindustri finns redan bevarade vid olika statliga och företagsmuseer (Järnvägsmuseum, Vägverksmuseum samt Saab respektive Volvos bilmuseer).

   Insikten om den enorma betydelsen av den svenska flygindustrin och den civila luftfartens betydelse för utvecklingen av Sverige som industrination och välfärdsstat skulle väsentligen öka om det existerade ett civilt luftfartsmuseum vid vilket både flygplan och kringutrustning kunde visas för allmänheten. Det faktum att Flygvapenmuseum i Malmslätt nu kan sägas stå på fast grund gör att resurser och kunskaper kan kanaliseras i kampen för ett civilt luftfartsmuseum.

 Den svenska flygindustrin

 Den svenska flygindustrin har varit och utgör fortfarande den ojämförligt största i Skandinavien. Sedan 1910 har sammanlagt omkring 6 000 flygplan tillverkats av ett 25-tal flygplanstillverkare, både statliga och privata företag.

   Många av dessa flygplanstillverkare har existerat endast under ett fåtal år, medan andra, och då framför allt Saab, kan sägas ha varit av stor och långsiktig nationalekonomisk betydelse både för att Sverige härigenom kunnat konkurrera med väsentligen större länders flygindustrier inom vad som kan beskrivas som högteknologiskt spetskunnande och för inkomster rörande export av både flygplan och högteknologiskt kunnande. Förutom utveckling och tillverkning av flygplan, har även en omfattande industri innefattande t.ex. flyginstrument, målflygutrustning och utrullningshinder existerat i Sverige. En fortsättning på den konventionella flygindustrin finns inom det rymdteknologiska området, representerat genom Rymdbolaget.

   Saab utgör för övrigt den ojämförligt största svenska flygplanstillverkaren, med ca 4 000 tillverkade flygplan sedan april 1937. Även om huvuddelen av dessa flygplan producerats för militära ändamål, har i runda tal 800 st huvudsakligen haft civila applikationer. Bland dessa civila flygplan kan nämnas ’reseflygplanen’ ASJA Viking I och II, glid- och segelflygplanen SG 38, Grunau Baby, Olympia, Weihe (samtliga dessa glid- och segelflygplan var ursprungligen konstruerade i Tyskland, men tillverkades på licens i Sverige), segelflygplanen Fi-1 och Windex 1100/1200, samt trafikflygplanen Saab 90 Scandia, Saab 340 och Saab 2000.

   Av dessa flygplan finns varken något av Viking-flygplanen, Saab 90 Scandia, Saab 340 eller Saab 2000 bevarad i Sverige. De två sistnämnda typerna flyger ännu i stort antal vid olika flygbolag, och möjligheten finns därför att vika ett exemplar av båda för framtida bevarande inom Sverige.

 Flyg i offentlig tjänst

 Flygplan har sedan 1930-talet kommit till användning för olika uppgifter av civilstatliga myndigheter, däribland kustbevakning, räddningstjänst, skogsbrandövervakning, kartering, målbogsering, olika transportuppgifter mm. Att dokumentera och bevara denna omfattande verksamhet är av stor vikt, bland annat för att följa det civila samhällets behov av flyg för att lösa befintliga eller nya uppgifter. 

Flyg i kommersiell tjänst

Redan 1912 visade flygplanet sin betydelse som transportmedel. Detta år flögs dagstidningar (Dagens Nyheter) från Stockholm till Uppsala. Försök med reguljär passagerartrafik inleddes 1919, men fick stadga först fem år senare, 1924, när Aktiebolaget Aerotransport bildades. Antalet svenska flygpassagerare sedan dess går att räkna i miljoner, både i reguljär passagerartrafik och i charter. Flygfrakt är ett annat viktigt område. Andra områden är t.ex. utveckling och drift av flygplatser, flygledning och meteorologi.

 Privatflyg

 Flyg som rekreation är uråldrig, varav en manifestation sedan länge bestått i drakflygning. Under 1800-talet var ballonguppstigningar ett vanligt nöje på marknader. Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS), senare ombildat till Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK), har betytt åtskilligt för utvecklingen av flygklubbsverksamhet. Förutom motorflyg, räknas även segelflyg, fallskärmshoppning, hängglidare som en del av helhetsbegreppet flygsport. Åtskilliga entusiaster har genom åren byggt egna flygplan, vilket sedan slutet av 1950-talet organiserats genom Experimental Aircraft Association (EAA). 

 Sammanfattningsvis kan sägas att de nuvarande civila flyghistoriska samlingarna är en del av det nationella kulturarvet, vilket borde manifesteras i ett civilt luftfartsmuseum.

 Jan Forsgren


   Tanken svindlar, det har nu gått 59 år sedan Charlie Enger 1953 tog initiativ till dåvarande Luftfartsstyrelsens historiska samlingar. Förhoppningen är att ett civilt luftfartsmuseum snart kan komma till stånd. Enligt AFV:s uppfattning är den optimala placeringen den nuvarande, d v s Arlanda.

   Detta av flera skäl. Arlanda är en knutpunkt för kommunikationer och transporter i Mälardalen, med nästan en tredjedel av Sveriges befolkning. En flytt av samlingarna, med dess dryga 50-tal flygplan, 30 motorer och åtskillig kringutrustning skulle vara mycket kostnadskrävande. Bland våra stora flygplan kan nämnas SE-210 Caravelle, Convair CV-440 Metropolitan och Nord NC 701. Samtliga dessa flygplan har förvarats utomhus sedan 1970-talet, och därmed givetvis farit illa i det bistra svenska klimatet.

   Bertil Boberg och Jan Forsgren       (ur medlemsblad sept.2011)


Utåtriktad verksamhet

Genom åren har AFV:s medlemmar genomfört visningar för flyghistoriskt intresserade besökare. Antalet besökare sedan 2001 är strax över 15 000. Vi har en (frivillig) entréavgift om 40 kronor för enskilda besökare, medan förbokade visningsgrupper får betala 40 kronor per person. Efter överenskommelse har grupper även kunnat tas emot på andra tider än tisdagar, torsdagar och första lördagen varje månad.

   Vi har även haft viss konferens-verksamhet, bl a från Vattenfall och Svenska Riksidrottsförbundet m fl. Sedan 2010 har vi även haft en publikations-verksamhet, och publicerat två st böcker, en om Götaverken GV 38, samt Karl-Eskil Sahlmans Minnen från AB Värmlandsflyg 1946-1950. En tredje bok utkom i december 2011, vilken behandlar ’Flygande Loppans’ historia i Sverige.

  Jan Forsgren       (ur medlemsblad sept.2011)

 

Tillgänglighet

Tillgänglighet för alla

Arlanda Flygsamlingar välkomnar alla besökare.

  • Huvudentré ligger i markplanet med låg tröskel.

  • Färdtjänst och taxi skall stanna på vändplan 20 m från huvudentrén.

  • Toaletter (1 st) för besökare med nedsatt rörelseförmåga.

  • Lån av rullstol

  • Lån av rullator

  • Inga trösklar i utställningshallen, allting i ett plan.

 

English:

Accessibility for everyone

Arlanda Flygsamlingar welcomes all visitors

  • The main entrance is in the ground plane with a low threshold.
  • Taxi will stop at 20m from the main entrance.
  • Toilets (1) for visitors with reduced mobility.
  • Loans of wheelchairs
  • Loans of walker
  • No thresholds in the exhibition hall.