SE-BYA. JUNKERS W 34 h

Tillverkare:           Junkers/AB Flygindustri, Limhamn
Tillv.nr.:  2835,    År:  1935                                
Motor:                      Bristol Mercury VI         
Effekt:                      600 hk
Ny motor: 1953,   P & W R 1340 – AN-1
Effekt:                      600 hk
Spännvidd:            18,48 m
Längd:                     10,50 m
Höjd:                        3,11 m
Max. startvikt:     3200 kg
Max. fart:                250 km/h                                Foto StureN
Max. höjd:               6500 m
Max. flygsträcka: 850 km

 Registrerade ägare:
1935-1953               Svenska flygvapnet, 6 FV Tp 2, kod F4-71
1953-10-16              Svensk Flygtjänst, Stockholm
1956-09-04             Lapplandsflyg AB, Porjus
1961-09-24             Gåva till Luftfartsverkets Museum

Junkers W33 och W34, är ett enmotorigt, lågvingat monoplan, byggt av lättmetall och som provflögs dels i juni och dels i juli 1926. Året  därpå förlängdes lastutrymmet, och olika specialversioner utvecklades.

Fram till 1936 byggde Junkers 118 st. W33 och 189 st. W34, varav 30 st. vid Junkers dotterbolag AB Flygindustri i Limhamn,.

Dessutom byggdes på licens, hos sju andra företag i Tyskland, över 2000 st. W33 och W34 för Tyska Luftwaffes räkning.

SE-BYA var det sista flygplanet, som AB Flygindustri i Limhamn byggde och planet levererades till svenska flygvapnet, som flygambulans nr 6, baserat i Boden under åren

1935 till 1941. Därefter överfördes planet till F4 i Östersund och 1947 målades planet orange enl. nya bestämmelser. 1953 såldes planet till Svensk Flygtjänst och renoverades med bland annat ny motor (se ovan). SE-BYA användes av bolaget för transport och målgång åt försvaret samt viss slag av skolning.

Planet såldes 1956 vidare till Lapplandsflyg som fraktade gods och passagerare i fjällvärden under nästan 6 år med bland annat laster upp till 1000 kg.

1961 inträffade en malör, varvid saltlake rann ut på durken. Trots rengöring uppstod frätskador på aluminiumplåtarna, enligt fjällflygaren Olle Ek, som sedan också flög ner planet till Arlanda. Kanske tack vare denna händelse blev planet bevarat och renoverat.

Idag finns det bara 3 st Junkers W 33/34 bevarade i hela världen.

____________________________________________________
2012-04-19. Kommentar.  SE-BYA. JUNKERS W 34 h.

I maj 1956 så drabbades SE-BYA av ett motorhaveri och nödlandade på sjön Talojärvi. Mekanikeroraklet Hjalmar Jönsson och undertecknad flögs upp till sjön med uppgiften att byta motor på plats. Ny motor beställdes och den gamla lyftes ned under synnerligt torftiga förhållanden med hjälp av en lånad stubbbrytare från närliggande by Salmi och en på plats byggd träställning där virket rekvirerades från den lilla byn (2-3 hus) där vi också hade logi i en utdragssoffa. Mina uppgifter var att bistå Hjalmar med avplåtning och avlägsnande av förskruvningar och förband jämte rengöring i flygbränsle. Allt skedde i djup snö och blåst. Jag var uppväxt på en bondgård, så jag anförtroddes att med en häst från gården och en timmerkälke transportera motorn över Torneträsk och hämta hem den nyöversedda. Det tog åtskilliga timmar och det mörknade vid återfärden så hästen hittade hem själv.
Efter mycket skruvande satt motorn på plats och efter provkörning så flögs SE-BYA hem till Porjus igen. Det tog nästan hela veckan att fixadet här.
Vid åsynen av SE-BYA på fotot så väcktes många minnen till liv.
Gunnar Sköldberg

 

Lämna ett svar