Avsikten med ett nationellt, civilt luftfartsmuseum är att kunna visa på betydelsen av flyg och flygplan för utvecklingen av Sverige som välfärdsstat. Flyg i dess olika former är en integrerad och accepterad del i dagens samhälle.

   Genom en omfattande mediadebatt – framförallt rörande flygets negativa miljöpåverkan – skulle ett civilt luftfartsmuseum kunna fungera som en resurs och kunskapsbank rörande inte bara kring den historiska utvecklingen, men även i den pågående debatten om luftfartens framtid.

   Den akademiska forskningen kring olika aspekter av den svenska civila luftfarten har hittills begränsat sig till enstaka ekonomhistoriker. Dylik forskning skulle onekligen stärkas vid tillkomsten av ett civilt luftfartsmuseum.

   Den civila luftfarten i Sverige och dess rika historia utgör en ofrånkomlig del av det nationella kulturarvet. Det finns, enligt undertecknad, inget skäl till varför ett framtida civilt luftfartsmuseum inte kan tilldelas ekonomiska, materiella och personella resurser i någorlunda samma utsträckning som tilldelats både järnväg och vägtrafik och bilindustri. Dessa aspekter av transport och kommunikationer samt tillverkningsindustri finns redan bevarade vid olika statliga och företagsmuseer (Järnvägsmuseum, Vägverksmuseum samt Saab respektive Volvos bilmuseer).

   Insikten om den enorma betydelsen av den svenska flygindustrin och den civila luftfartens betydelse för utvecklingen av Sverige som industrination och välfärdsstat skulle väsentligen öka om det existerade ett civilt luftfartsmuseum vid vilket både flygplan och kringutrustning kunde visas för allmänheten. Det faktum att Flygvapenmuseum i Malmslätt nu kan sägas stå på fast grund gör att resurser och kunskaper kan kanaliseras i kampen för ett civilt luftfartsmuseum.

 Den svenska flygindustrin

 Den svenska flygindustrin har varit och utgör fortfarande den ojämförligt största i Skandinavien. Sedan 1910 har sammanlagt omkring 6 000 flygplan tillverkats av ett 25-tal flygplanstillverkare, både statliga och privata företag.

   Många av dessa flygplanstillverkare har existerat endast under ett fåtal år, medan andra, och då framför allt Saab, kan sägas ha varit av stor och långsiktig nationalekonomisk betydelse både för att Sverige härigenom kunnat konkurrera med väsentligen större länders flygindustrier inom vad som kan beskrivas som högteknologiskt spetskunnande och för inkomster rörande export av både flygplan och högteknologiskt kunnande. Förutom utveckling och tillverkning av flygplan, har även en omfattande industri innefattande t.ex. flyginstrument, målflygutrustning och utrullningshinder existerat i Sverige. En fortsättning på den konventionella flygindustrin finns inom det rymdteknologiska området, representerat genom Rymdbolaget.

   Saab utgör för övrigt den ojämförligt största svenska flygplanstillverkaren, med ca 4 000 tillverkade flygplan sedan april 1937. Även om huvuddelen av dessa flygplan producerats för militära ändamål, har i runda tal 800 st huvudsakligen haft civila applikationer. Bland dessa civila flygplan kan nämnas ’reseflygplanen’ ASJA Viking I och II, glid- och segelflygplanen SG 38, Grunau Baby, Olympia, Weihe (samtliga dessa glid- och segelflygplan var ursprungligen konstruerade i Tyskland, men tillverkades på licens i Sverige), segelflygplanen Fi-1 och Windex 1100/1200, samt trafikflygplanen Saab 90 Scandia, Saab 340 och Saab 2000.

   Av dessa flygplan finns varken något av Viking-flygplanen, Saab 90 Scandia, Saab 340 eller Saab 2000 bevarad i Sverige. De två sistnämnda typerna flyger ännu i stort antal vid olika flygbolag, och möjligheten finns därför att vika ett exemplar av båda för framtida bevarande inom Sverige.

 Flyg i offentlig tjänst

 Flygplan har sedan 1930-talet kommit till användning för olika uppgifter av civilstatliga myndigheter, däribland kustbevakning, räddningstjänst, skogsbrandövervakning, kartering, målbogsering, olika transportuppgifter mm. Att dokumentera och bevara denna omfattande verksamhet är av stor vikt, bland annat för att följa det civila samhällets behov av flyg för att lösa befintliga eller nya uppgifter. 

Flyg i kommersiell tjänst

Redan 1912 visade flygplanet sin betydelse som transportmedel. Detta år flögs dagstidningar (Dagens Nyheter) från Stockholm till Uppsala. Försök med reguljär passagerartrafik inleddes 1919, men fick stadga först fem år senare, 1924, när Aktiebolaget Aerotransport bildades. Antalet svenska flygpassagerare sedan dess går att räkna i miljoner, både i reguljär passagerartrafik och i charter. Flygfrakt är ett annat viktigt område. Andra områden är t.ex. utveckling och drift av flygplatser, flygledning och meteorologi.

 Privatflyg

 Flyg som rekreation är uråldrig, varav en manifestation sedan länge bestått i drakflygning. Under 1800-talet var ballonguppstigningar ett vanligt nöje på marknader. Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS), senare ombildat till Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK), har betytt åtskilligt för utvecklingen av flygklubbsverksamhet. Förutom motorflyg, räknas även segelflyg, fallskärmshoppning, hängglidare som en del av helhetsbegreppet flygsport. Åtskilliga entusiaster har genom åren byggt egna flygplan, vilket sedan slutet av 1950-talet organiserats genom Experimental Aircraft Association (EAA). 

 Sammanfattningsvis kan sägas att de nuvarande civila flyghistoriska samlingarna är en del av det nationella kulturarvet, vilket borde manifesteras i ett civilt luftfartsmuseum.

 Jan Forsgren

   Tanken svindlar, det har nu gått 59 år sedan Charlie Enger 1953 tog initiativ till dåvarande Luftfartsstyrelsens historiska samlingar. Förhoppningen är att ett civilt luftfartsmuseum snart kan komma till stånd. Enligt AFV:s uppfattning är den optimala placeringen den nuvarande, d v s Arlanda.